1 maj 2008

Ansvar och initiativ

Har en sak jag verkligen behöver lufta med mig själv. Släppa ut en sten från bröstet. En fråga som gnagt mig i evigheters evigheter.
Vad är det med tjejer och deras telefoner?
Konstig frågeställning kan tyckas, men jag ska förklara...

Jag börjar med ett eget exempel från i vintras. De som känner mig väl vet nog vem som åsyftas.
Får ett meddelande: "Sugen på en kopp kaffe?"
Svar: "Jag är alltid sugen på kaffe. Hör av dig när det passar..."
Allt väl så långt. Det var mitten av mars om jag minns rätt. Känns jävligt beiget att jag inte hört nåt från vederbörande ännu. Visst, jag är inte förvånad då det varit samma visa de senaste åren med denna icke nämda person.
Kanske det inte ens är ett kvinnligt fenomen. Det kanske är helt individuellt. Vad vet jag. Har haft fler sådana erfarenheter genom åren så man undrar ju stilla. Är det genetiskt? Alltså i den feminina naturen att inte höra av sig? Låta mannen ta initiativ och följa Vecko-Revyns råd.
Jävla Ebba von Psykow!
Satt neandertalarkvinnorna i sina grottor o väntade på att männen skulle komma och hämta dom eller? Liksom dra ut dom i håret likt Hedenhös för att banka på dom lite med knölpåken, o så levde dom lyckliga i alla dar tills en T-Rex kom o käkade upp dom...

I ett "jämlikt" samhälle där alla har samma värde är det fortfarande på mannens bord att ta tag i saker o ting. Tydligt förefaller det vara så. Jag är så trött på det.
Plocka upp telefonjävelen o slå en signal. Vad kan hända liksom?! Eller skicka ett mess åtminstone. Världen går inte under för att en kvinna tar för sig. Alla säger att det är "gubbarnas" fel, men jag tror ansvaret ligger lika mycket på såna människor som tidigare nämda chefredaktör...

Nu sitter jag inte o försöker tycka synd om mig själv här, bara lite... Men det finns så många andra dudes där ute som våndas. Lasset blir ju så mycket enklare om två drar i repet, ist för att den ene står bakom ett hörn glor.
Jag har klarat mig hyfsat från allt detta, men det har haft sitt pris det oxå.

Nä fan, hjälp mig ändra världen. Jag kan inte göra det själv...

Ett bittert över och ut!

0 kommentarer:

 
Mr P's Beautiful Life